Fundering: Bland tjockskärmar och mygg i glesbygden
Det är bara att inse fakta: att bo i Norrbotten och ha retrodatorer som intresse är en ganska ensam – och stundtals jävligt sur – tillvaro.
När man skrollar igenom Facebook-grupper, läser forum eller lyssnar på retropoddar möts man ständigt av samma visa:
”Häng med på nästa Retro-LAN!”
”Stor loppis med gamla Amiga- och C64-prylar i helgen!”
Man blir taggad, klickar på länken och kollar var det hela ska äga rum. Och vad hittar man? Stockholm. Göteborg. Alingsås. Kanske, om man har en jäkla tur, Sundsvall.
Allt roligt verkar hända söder om Sundsvall. Det är nästan som att det går en magisk gräns där retrokulturen plötsligt upphör och ersätts av skotrar, tallskog och mil efter mil av ingenting.
Men vänta lite nu.
När man har surat färdigt och druckit sitt kaffe slår det mig: är det verkligen bara en nackdel?
Om det inte redan finns något här uppe, då finns det ju heller inga färdiga ramar att förhålla sig till. Spelplanen är öppen. Vi kan faktiskt skapa något eget.
För visst måste det finnas fler där ute? Några entusiaster som sitter utspridda i stugorna mellan Piteå och Kiruna, omgivna av gamla beige och grå plastlådor, disketter, kablar och teknik som vägrar dö.
Så varför inte ta saken i egna händer?
Kanske är det dags att sluta snegla söderut och beklaga sig över avstånden till Stockholm. Kanske är det dags att bygga något här hemma i stället.
Starta en egen retrodatorklubb där du bor! Eller varför inte haka på min vision om att få igång något här i norr – och varför inte sikta på ett MEGA-SKOGSLAN framöver? 🙃
Tänk er ett gäng likasinnade som samlas för att nörda ner sig ordentligt. Någon sätter upp en tracker. Någon gräver fram ett gammalt demo. Någon annan har släpat med sig en dammig kartong med disketter och hävdar bestämt att de fungerade alldeles utmärkt senast de användes (vilket var 1998). Det luktar varm elektronik. Diskettstationerna surrar och knackar. Någon svär över ett läsfel. Och förr eller senare kommer den oundvikliga frågan: Är Amiga egentligen bättre än Atari?
För allvarligt talat: det kan inte bara vara jag som sitter här i Norrbotten och längtar efter lite mer retrokultur på hemmaplan. Eller?
Brinner du också för gamla maskiner och andra retro-molijoxer och makapärer? Vi behöver inte börja med ett jättelikt LAN eller en fullproppad datormässa – allt börjar med ett par likasinnade, några gamla datorer och en gemensam vilja att få det att hända. Är vi bara 3-4 styck så är det bara att köra på!
Hör av dig via kontaktsidan! Jag sitter i hjärtat av Norrbotten – Kalix – men vill ha kontakt med retrofolk i hela länet, snacka ihop oss, kanske starta något spännande! Se det som en intresseanmälan till att börja med.